Estetiska lärprocesser eller estetiska lärprotes(t)er? Om motstånd, motspråk och restprodukters upprättelse

Kapitlet diskuterar och problematiserar benämningen ”estetiska lärprocesser” genom en studierektors reflektioner över (o)möjligheten att fånga det estetiska i flykten. Mot bakgrund av ett lärarkollegiums mångfacetterade processer och protester i sökandet efter en estetisk identitet, försöker studierektorn gestalta den estetisk-praktiska verksamhetens marginalisering och underordning i en akademisk kontext. Med hjälp av en allegori, som inkluderar en självsvåldig lek med tecken, diskuteras den estetisk-praktiska verksamhetens villkor och position i universitetslogiken medan estetlärarnas kamp för sin komplexa verksamhet relateras till de postteoretiska begreppen ”den subalterna” och ”strategisk essentialism”. Studierektorn medierar sina upplevelser, motspråkar och sätter sig själv på spel i en labyrintisk trip av dilemman och paradoxer, hinder och möjligheter, visioner och tillkortakommanden - en tids- och platsspecifik skildring som tar sin början i en verksamhets diskutabla och flyktiga kategorisering som ”estetiska lärprocesser”, och som slutar i den inrättade och fastställda kategorin De estetiska ämnenas didaktik.