Part of
Stockholm Studies in Education (ISSN 2003-6159) is a peer-reviewed and open access book series for publication of research in education. It aims to cover a broad range of academic monographs and edited volumes in education including, for example, adult learning; career development; citizenship education including cosmopolitanism, patriotism and nationalism; democracy and education; health and education; higher education; history of education; international studies; interaction, communication and learning; leadership and organization in schools and society; philosophy of education; policy studies; sociology of education, and vocational education and training.
I denna bok analyseras olika idéer om vad som utgör den goda barndomen under den tidsperiod som föreslagits få namnet antropocen: människans epok. Med utgångspunkt i en kritisk tradition och utifrån ett fokus på hur vuxenvärlden skapar önskvärda barndomar ställer författaren frågan om vilka ideala barndomar som framträder och vilka barn som ges plats i antropocen. Författaren argumenterar för vikten av vuxenvärldens roll och ansvar i den antropocena epoken och att barns liv och tillvaro bör få utgöra startpunkten för beslutsfattande och politik för klimat och miljö.
Book Details
Genom att introducera en postkvalitativ metodologi tar denna bok ett samlat grepp kring frågor om formulerandet av forskningsproblem, forskningsetiska överväganden samt konstruerandet och analyserandet av empiriskt material. Postkvalitativ metodologi beskrivs utifrån fyra centrala ingångar: posthumanistisk teori; forskning som verklighetsskapande; sammanvävning av diskurs, materialitet och affekt samt en feministisk ansats.
Boken belyser hur postkvalitativ metodologi erbjuder experimenterande tillvägagångssätt och är en prövande berättelse om hur kunskap kan produceras och hur världen kan undersökas med ‘en metodologi i blivande’. Den är således inte någon handbok eller manual för hur forskning ska bedrivas utan ett teoretiskt och metodologiskt erbjudande som bland annat utforskar frågor om ontologi, epistemologi och etik.
Med sin specifika utgångspunkt i postkvalitativ metodologi ger boken vägledning och inspiration inom många olika områden och vetenskapliga discipliner. Den är därför ett sällskap för studenter och forskare att arbeta tillsammans med i genomförandet av ett forskningsprojekt. Boken vänder sig framförallt till studenter på avancerad nivå, forskarstudenter samt forskare som undrar vad det innebär att arbeta och skapa kunskap med posthumanistisk teori.
***
This book is an introduction to postqualitative methodology. It situates postqualitative methodology in feminist and posthumanist theories, where research is a worlding practice. Through addressing the relationality of inquiry, the book considers knowledge production as both material and discursive and proposes experimenting with research practices.
Rather than offering instructions on how to conduct research, the book invites the reader to explore questions on how to form research problems, address research ethics and construct and analyze empirical material. By focusing on methodological as well as theoretical elaborations it can be inspirational within a range of different research areas, and work as a companion both for students and researchers.
Book Details
Att analysera framväxten av ett professionellt fält innebär att förstå de sociala processer som pågår i bildandet av professioner i samhället som t.ex. kunskap, makt och social ordning. Varför har läkaryrket så hög status? Hur kommer det sig att vissa yrken har makt över andra? Vad bidrar den medicinska vetenskapen med till det professionella kunnandet? Det är några av frågorna som denna bok försöker besvara genom en professionssociologisk analys.
Boken handlar om det svenska medicinska fältets framväxt och professionalisering från medeltid till 1990-tal, med fokus på tre av dess yrken som varit aktiva där nämligen läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker (tidigare laboratorieassistenter). Böcker som handlar om professioner har ofta fokus på ett yrke eller en viktig institution men det finns ingen bok som beskriver det större sociala professionella medicinska fältet över tid.
Genom att få kännedom om de fältspecifika förändrings- och utvecklingsprocesserna och deras tröghet förstår man att förändring går mycket långsamt och att det är många parametrar som ska verka i samma riktning för att en reell förändring ska ske och märkas. Andra viktiga insikter är att professionerna i sig inte är så starka och handlingskraftiga utan att de är beroende av att möjligheter öppnas och stängs av externa krafter, i många fall utan deras inblandning. Boken belyser hur man kan förstå sin omvärld på ett nytt sätt , med ett kritiskt helhetsperspektiv och med en terminologi som kan hjälpa till att sätta ord på det som upplevs.
Book Details
