Estetiska uttrycksformer – syskon eller kusiner?

Utrymmet för estetiska ämnen och inslag i lärarutbildningen har varierat kraftigt under olika perioder. Kunskaper inom något estetiskt ämne var en gång ett krav för att bli antagen till lärarutbildning. I den nuvarande lärarutbildningen finns inga sådana förkunskapskrav, och inget utrymme för blivande förskollärare och lågstadielärare att studera ett estetiskt ämne. Däremot är det ett uttalat krav att alla lärarutbildningar upp till årskurs 6 måste innehålla inslag av 'estetiska lärprocesser'. Estetiska lärprocesser är ett omdiskuterat begrepp. Trots att innebörden är oklar tycks utgångspunkten vara att olika estetiska uttrycksformer har stora likheter med varandra. För att undersöka rimligheten i detta antagande genomfördes en småskalig studie av hur elever på gymnasieskolans estetiska program upplever sina respektive karaktärsämnen. Finns det en samstämmighet i hur elever som valt bild, musik eller teater upplever sina ämnen? Finns det några uttalade skillnader i elevernas upplevelser som kan relateras till de olika ämnena? Datamaterialet består av enkätsvar från cirka 70 gymnasieelever. Studien är tänkt att bidra till diskussionen om huruvida de estetiska uttrycksformerna kan betraktas som separata och suveräna (ämnen) eller som närbesläktade och delvis överlappande (estetiska lärprocesser). Finns det fog för att, som t.ex. inom lärarutbildningen, behandla det estetiska ämnesområdet i generella termer av estetiska lärprocesser?